Jag är jättetrött jag också så klart. Har redan hoppat i säng tre gånger och blivit bittert besviken varje gång - och klockan är bara tio. Hur som helst så hittade jag lite pepp någonstans, kanske i vårt goda kaffe, för nu har jag musik på och städar och fejar. Jag pratar hela tiden också, med Ingrid. Jag har alltid pratat mycket för mig själv, så det känns väldigt naturligt. Alldeles nyss sa jag till Ingrid. "Jo, du förstår, pappa och jag tränar på det där med vuxenhet. Du vet vuxna, det kvittar om de inte har fått sova, de gör i ordning i köket ändå! Är det inte skumt! Och så ställer de sig och gör lunch bara så där." Sa jag. Och tänkte "Fan, det här är ju riktigt kul, tra la".
Sen slog det mig.
Det svåra är inte att göra det jag gör idag. Jag gör ju bara det jag alltid har gjort, väntar med det duktiga tills jag blir inspirerad. Det svåra är att göra det när man inte är inspirerad. Det svåra är att göra det varenda dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar