
I onsdags började Ture på Ingrids dagis. Den här gången är det jag (Lisa) som skolar in. Ture verkar trivas finfint. Han har dock järnkoll på mig och gråter om jag lämnar rummet. Det är lite frustrerande att tänka på att han inte hade gjort det om det här hade varit hans första inskolning. Han har blivit misstänksam och mindre trygg. Det här kortet fick Ture förra veckan. Det säger ganska mycket tycker jag, förskolelärarna på Körsbärsdalen är så fina och gillar verkligen sina jobb (och barnen).