Maggie har en macintosh och jag har köpt en synth

Ni är varsin sida av ett och samma mynt och här sitter jag i mitten och lyssnar på den ena som vill prata förlossning mest hela tiden och den andra som inte vill tänka på det alls så länge inte pistolhot råder. Det är en intressant och ganska ny situation för mig.

Smidigt nog håller jag faktiskt med båda två lite grann. Det ÄR sjukt frustrerande att inte få prata förlossning när det är det enda man behöver och kan göra för att kontrollera situationen. Det är också så att jag håller med om att det nog i grund och botten inte spelar så stor roll eftersom det blir som det blir i alla fall, det går ju typ inte att förbereda sig.

Men jag hoppas verkligen att ni får en bra upplevelse båda två. Även om jag tror att tiden efteråt är det viktigaste, att ingen av er blir besviken på den andras beteende de där första tuffa veckorna, så tror jag att förlossningen och hur den blev kan påverka humöret rätt mycket en bra stund efteråt.

Fast när ni läser det här är det redan över! Kan ni fatta att ni har ett BARN? Åh det är så sjukt. Åh vad jag längtar nu, det är helt sanslöst.