Rädd

Idag har Ingrid haft många fina barnvakter eftersom hennes dagis var stängt. Det känns lite som att hon gick in i en ny period idag. Tillsammans med Elisabet och Margareta läste hon en Pixibok om Mumindalen. Mumintrollet gömmer sig i en hatt som de hittar, och så förvandlas han till ett annat konstigt djur. Djuret ser lite skumt ut, men glatt. Inte så läskigt kan man tycka, men Ingrid blev jätterädd och har sedan pratat mycket med mig om detta under kvällen. Vi tog fram boken igen och jag försökte förlöjliga monstret genom att prata om att det säkert har randigt bajs och att jag tycker att öronen är supersöta. Ingrid bara grät. Till slut fick jag bestämma att det inte går att läsa den boken för hon tyckte det var så läskigt. Men hon ville ändå titta på bilden hela tiden. Hela kvällen har Ingrid pratat om olika saker, mest djur, som hon är rädd för. Hon frågar om det där djuret finns på riktigt och så säger jag att det inte gör det. Men sen frågar hon om djuret är farligt och då säger jag att han är snäll. Logisk förmåga har vårt barn för då utbrister hon förtvivlat "Men du sa ju att det bara var på låtsas!". Att båda lejon och tigrar finns på riktigt var en obehaglig sanning som jag kanske borde avvaktat med. På något sätt känns det som om hon blev en fyraåring idag. Jag förknippar den åldern så starkt med rädsla och stora frågor.

Ture var trött som en sill när jag hämtade honom på dagis. Trots stort blått märke på kinden som bevis på en rejäl sovstund. (Mattorna färgar av sig på barnen när de sover.)

Han var så sliten att jag fick lägga stackarn redan vid sex. Pust.