Igår var jag och Ture på Ingrids dagis på föräldramöte. Ingrid hängde med Lea, åt fisksoppa och pysslade med stor förtjusning. Föräldramötet inleddes med grillning i sandlådan. Det gick sådär eftersom det regnade. Sen gick vi in och satte oss på våra barns minimala stolar. Hittills har förskolan haft inskolningen som övergripande mål. Pedagogerna har velat lägga all energi på att få alla barnen helt trygga och glada på dagis och har också lyckats med detta. Alla föräldrarna verkar väldigt nöjda med förskolan och det är ju vi också. Härnäst ska det handla mycket om vatten på dagis. Det har köpts in allehanda dunkar och flaskor och böcker om vatten och handikapptoaletten ska göras om till ett vattenrum där man kan flippa ut som om det vore sommar. På mötet fick även vi föräldrar chansen att, något generade, experimentera med vatten. (Russin i mineralvatten åker hiss, visste ni?) Vid det laget var jag ganska stressad och ville hämta Ingrid. Ture låg bara och tog det lugnt i mitt knä hela mötet och gjorde givetvis succé.
När vi alla tre var på väg hem senare ville jag berätta för Ingrid om alla grejerna jag sett på hennes dagis. Jag tyckte att det var så himla kul att jag numera visste vad Babblarna är (har inte förstått vad hon har snackat om) och tänkte att vi äntligen kunde snacka lite om vad hon gillar att göra på dagis eftersom jag hade lite koll. Så jag pratade på. Efter en stund sa Ingrid "Ingrid ledsen". Jag gick framför vagnen och mycket riktigt, en ensam tår på ena kinden. Ibland rinner hennes ögon av vinden och hon såg så stillsam ut att jag sa "Kommer det vatten i ögat av vinden, Ingrid?". Men nej, "Ingrid ledsen." När jag frågade varför svarade hon inte. Kanske var det skumt att jag varit på dagis utan henne?
Sen gick vi hem och läste Mamma Mu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
åh nej. den lilla.
. . . du skriver vackert du, Love.
Konkret och berörande.
Har det kommit fram varför hon var ledsen?
Men hjälp, kan hon ha reagerat på något hos oss tror du? Stackars liten.
Skicka en kommentar